Stress är en naturlig del av livet, men när den blir långvarig och vår återhämtning uteblir kan den få allvarliga konsekvenser för vår psykiska hälsa.
Hur hänger stress och depression ihop och vad kan vi göra för att förebygga dem?
I den här artikeln utgår vi från Anders Hansens bok Depphjärnan för att utforska sambandet mellan stress och depression.
Stress är en naturlig del av livet och kan vara både positiv och negativ. Kortvarig stress kan hjälpa oss att prestera bättre och hålla fokus, men när stressen blir långvarig kan den få allvarliga konsekvenser för vår psykiska och fysiska hälsa. En av de mest påtagliga riskerna med kronisk stress är att den kan leda till depression.
Vår hjärna är utvecklad för att reagera på hot, vare sig det handlar om rovdjur, konflikter eller sjukdomar. I dagens samhälle ser stressfaktorerna annorlunda ut – vi pressas av höga arbetskrav, sociala förväntningar och en ständigt uppkopplad vardag. Trots att dessa stressfaktorer är moderna, reagerar hjärnan på dem på samma sätt som den gjorde på våra förfäders hot: genom att aktivera stressresponsen.
När amygdala, hjärnans larmsystem, blir överaktiv börjar den signalera att världen är farlig och att vi behöver skydda oss. Vid långvarig stress kan hjärnan därför aktivera en strategi som en gång var avgörande för vår överlevnad: att dra sig undan. För våra förfäder kunde det innebära att undvika våldsamma konflikter eller skydda sig från smittsamma sjukdomar. Forskning visar att det finns en koppling mellan depression och immunförsvaret – som om hjärnan sätter kroppen i en form av försvarsläge. Genom att minska vår energi, göra oss socialt tillbakadragna och sänka vår motivation tvingas vi vila och undvika ytterligare stress, på samma sätt som vi gör vid en fysisk sjukdom.
Problemet i dagens samhälle är att vi sällan får den återhämtning som hjärnan eftersträvar. Istället hamnar vi i en negativ spiral där vi isolerar oss, får ännu mindre energi och upplever att världen är ännu mer hotfull – vilket kan leda till en djupare depressiv episod.
Innan vi når en depressiv fas kan vi ofta identifiera signaler på att kroppen och hjärnan är överbelastade. Om vi lyssnar på dessa signaler i tid kan vi minska risken för att stress övergår i depression. Vanliga varningssignaler är:
•Magproblem
•Huvudvärk
•Ökad irritation
•Försämrat närminne
•Sömnsvårigheter
•Känsla av hopplöshet eller nedstämdhet
Att ta dessa signaler på allvar är avgörande. Det är betydligt lättare att förebygga en depression än att behandla den.
Sjukskrivningar för stressrelaterade diagnoser har ökat kraftigt de senaste åren, medan sjukskrivningar för depression och ångest har minskat. En rapport från Försäkringskassan visar att det främst är anpassningsstörningar och stressreaktioner som står för ökningen. Detta kan vara ett tecken på att vi har börjat förstå hur nära stress och depression hänger ihop – och att långvarig stress allt oftare erkänns som en bakomliggande orsak till psykisk ohälsa.
Denna förändring i diagnossättningen kan paradoxalt nog vara en positiv utveckling. Behandling och återhämtning vid stressrelaterade besvär har i många fall bättre prognoser än vid djupa depressiva episoder. Att fånga upp stress i ett tidigt skede ökar möjligheten att förebygga allvarligare psykisk ohälsa. Genom att adressera stress kan vi stärka hjärnans motståndskraft och minska risken för att den utvecklas till en svårbehandlad depression.
Att hantera stress är avgörande för att förebygga depression, och olika metoder påverkar hjärnan på olika sätt. Den mest effektiva strategin är ofta en kombination av flera insatser, där både tankeprocesser och hjärnans stressystem får stöd.
•Motion: sänker amygdalas beredskap, vilket gör att hjärnan lugnar sig och blir mindre reaktiv på stress. Regelbunden fysisk aktivitet minskar aktiviteten i amygdala – hjärnans "hotdetektor" – och hjälper oss att bryta negativa stressreaktioner. Dessutom frigörs endorfiner som ökar välbefinnandet och stärker motståndskraften mot psykisk ohälsa.
•Terapi & ACT stärker hjärnans främre delar, där vi kan omforma tankemönster och hantera livets utmaningar mer medvetet.
•Återhämtning och balans: Att prioritera sömn, återhämtning och pauser i vardagen ger hjärnan utrymme att reparera och hantera stress.
•Socialt stöd: Att prata med vänner, familj eller en terapeut kan hjälpa oss att bearbeta stress och undvika att isolera oss.
•Medveten närvaro: Mindfulness och meditation kan minska stressnivåer och förbättra vårt emotionella välbefinnande.
Om du eller någon i din närhet kämpar med långvarig stress eller depression, kom ihåg att det är hjärnans sätt att signalera att något behöver förändras – inte ett tecken på svaghet. Genom att förstå hur stress och depression hänger ihop kan vi också hitta vägar tillbaka till balans. Med rätt verktyg, som motion, ACT, återhämtning och socialt stöd, kan vi hjälpa hjärnan att återhämta sig och bryta den negativa spiralen. Ingen ska behöva må dåligt i onödan, och stöd finns att få.
Vill du fördjupa dig i hur du kan hantera stress och stärka ditt psykiska välmående? Läs mer om våra onlinekurser genom att Klicka här.